FAQ

Svar: Med åskskydd avses Åskledarsystem, med överspänningsskydd avses skydd för kabelbundna störningar som monteras i t ex mätarskåp.

Finns det krav på överspänningsskydd?
Svar: Ja idag är det krav på skydd för inkommande i de flesta anläggningar såsom industri, sjukhus, lantbruk, affärslokaler, skolor mm. I princip enbart vid villor som det ev inte är krav utan då ska det göras en riskanalys som talar om det är krav eller inte.

Svar: Beror på typ av skydd och var de installeras. Installeras de vid mer utsatta ställen så kommer skydden arbeta mer vilket förkortar livslängden. Enklare skydd kan ha en livslängd på 5-10år. Men för de kraftfullare skydden är livslängden normalt >10år eller t o m elinstallationens livslängd.

Svar: De flesta skydd har indikeringsfönster som visar om det är helt eller förbrukat. De flesta skydd har dessutom en växlande larmkontakt.

Svar: Du kan alltid höra av dig till oss för rådgivning men som tumregel bör man ha grovskydd (T1) vid glesbygd och mellanskydd (T2) vid tätort.

Svar: Kallas på svenska också grovskydd (typ 1), mellanskydd (typ 2) och finskydd (typ 3). Grovskydd tål mest (direkta blixtnedslag) och monteras i ställverk eller mätarskåp. Mellanskydd i undercentraler och tål lite mindre och finskydd närmast utrustningen och tål minst. Omfattningen och om man behöver ett eller flera skydd varierar beroende på applikation/anläggning.

Svar: Försäkring med betoning på ”för” innebär att en säkring monteras före skyddet om föregående säkring t ex huvudsäkring är större än vad överspänningsskyddet klarar av. Det variera för olika skydd och olika tillverkare. Vi har en mycket hög nivå där de flesta av våra skydd klarar upp till 315A utan att behöva säkras av. Vi har också skydd med inbyggd försäkring, EDG154S-230 .

Svar: Generellt sett inte i Sverige. Det finns krav för vissa byggnader som MSB ställer och det handlar om byggnader och cisterner med explosionsfarliga vätskor eller sprängämnen. Dock är det ett stort behov för många anläggningar där riskerna är stora.

Svar: Aktivt åskskydd bygger på uppfångare med elektronik som triggar nedslag. Uppbyggnaden skiljer sig åt jämfört med traditionellt åskskydd. Traditionellt åskskydd uppfyller gällande svensk standard SS-EN 62305. Aktivt åskskydd gör det inte men uppfyller nationella standarder i t ex Frankrike, Spanien m fl.

Svar: 10 Ohm.

Svar: Ja, trä räknas inte som brännbart i detta sammanhang då värmeavgivningen är liten vid användning av aluminium eller koppar som åskledare. Dock rekommenderar vi i enlighet med åskskyddsstandarden 10cm distans vid fastigheter som är extra känsliga såsom äldre kyrkor och K-märkta byggnader.

Svar: Standarden säger max cc 1m. Vi rekommenderar lite tätare, cc 0,7 m på tak för att inte linan ska hänga (bli vågformad) på sikt.

Svar: Om den kan anta en annan potential utifrån (t ex via pålning) och påverka anläggningen. Annars inte. I följande fall är det dock ett krav: lantbruk, Ex-klassning, simbassänger, sjukhus m fl.

Svar: skyddsutjämning (gul/grön) görs för att förhindra personskador och elchock vid fel. Funktionsutjämning (annan färg än gul/grön och blå) görs för att säkerställa att utrustning fungerar korrekt utan störningar.

Svar: 50mm², är det åskledare på fastigheten är det krav på 78mm².

Svar: Se även fråga ovan men om den inte kan anta en annan potential t ex pga pålning och inte har åskledare och inte är en fastighet där det krävs så behövs det inte.

Svar: Ja – det går att använda litiumbatterier till Riello UPS, men det är inte plug-and-play och kräver att tekniska villkor uppfylls.

Svar:  Det beror helt på batterityp, temperatur och urladdningsmönster.

Svar: Ja. Regelbunden service rekommenderas för att säkerställa driftsäkerhet och batteriets funktion. Vanligtvis bör en översyn göras årligen, och batterier behöver normalt bytas efter 5–7 år beroende på temperatur och driftförhållanden.

Svar: Vi lagerhåller UPS från små 1-fas upp till 60kVA 3-fas UPS.

Svar: En extern bypass är en separat omkopplare som gör det möjligt att försörja lasten direkt från elnätet – utan att strömmen passerar genom UPS:en.

Svar: Uninterruptible Power Supply, vilket översätts till avbrottsfri kraft. Utrustning som med batterier matar utrustning/anläggning vid strömavbrott.

Svar: UPS:en ska dimensioneras efter lastens effekt (kW) med minst 20–30 % marginal. Kontakta oss med uppgift om total effekt och önskad reservtid så hjälper vi till att räkna fram rätt storlek.

Svar: Ja i de flesta fall. När det är krav på överspänningsskydd för inkommande är det krav på överspänningsskydd på DC sidan av växelriktaren. Är det >10m mellan inkommande och växelriktare är det dessutom krav på överspänningsskydd på AC sidan av växelriktaren.

Svar: Vid brand så kan räddningstjänsten slå till en knapp nere i en fastighet och då bryter brandkårsbrytaren mellan solceller och växelriktare.

Svar: Panelerna är dubbelisolerade och behöver inte jordas. om de ansluts så är det fråga om funktionsjordning-/utjämning och färgen får inte vara grön/gul. Ofta vill man dock ansluta av skälet att växelriktarens isolationsövervakning ska fungera korrekt och kunna detektera jordfel.