Åskledare – Introduktion
En åskskyddsanläggnings uppgift är att skydda en byggnad mot direkt åsknedslag. Detta genom att säkert leda blixten från inslagspunkten, på utsidan av byggnaden, till jord. Ledningsbundna system kan även föra in åska och överspänningar i en byggnad och där skada installationer och utrustningar. För att skydda dessa måste ytterligare åtgärder vidtas. Vi arbetar helt i enlighet med aktuella svenska och internationella standarder. Främst nu gällande SS-EN 62305. Åskskyddshandboken kan även vara till hjälp.
Åskskyddsklasser
Åskskyddsstandarden beskriver 4 olika skyddsklasser när det gäller åskledare. Valet görs av att man bestämmer sig för en viss klass beroende på erfarenhet/typ av anläggning. Alternativt så gör man en riskanalys (del 2 i standarden) för att därigenom komma fram till ett val. Rekommenderade klasser enligt åskskyddshandboken:
- Klass I, mycket höga byggnader (över 60 meter) och/eller mycket utsatta byggnader, t ex datacenter, militäranläggningar.
- Klass II, sjukhus, kraftvärmeverk, explosionsklassade byggnader.
- Klass III, vanligast, t ex skolor, äldreboenden, myndighetsbyggnader, köpcentra, kyrkor.
- Klass IV, mindre byggnader, t ex privathus.
Förklaringar
Skyddsvinkel – Vinkeln mellan uppfångare och den byggnad som skall skyddas. Ju högre mast ju större yta av byggnaden ”täcks”. Se bild.
Ledningsavstånd – avstånd mellan nedledare.
Effektivitet – Till hur många procents sannolikhet är byggnaden skyddad.
Skyddsklotsradie – radie på en tänkt boll som rullar över byggnaden, där bollen träffar där slår blixten troligast ner.
Masknät – rutstorlek på takledarsystemet.
För klass I-II skall överspänningsskyddet klara 25kA/ pol 10/350µs, vid klass III-IV är kravet min 12,5kA/ pol 10/350µs. Table 5 i standarden. Följande tabell visar mycket kortfattat vad man bör tänka på inom åskledarmontering.
Montering av åskskydd
På taket installeras åskledaren som ett rutmönster med ett max 0,8m c/c mått mellan ledningshållarna.
(Vald skyddsklass bestämmer rutnätets mått).
På fasaden har man nedledare med ett c/c mått på 1 m mellan ledningshållarna. På nedledaren sitter det en undersökningskoppling (913 650S) placerad över mark. Denna används för kontrollmätning av jordresistansen. Vid märkning av undersökningskopplingarna används skylt 111 640S. Vid undersökningskopplingen övergår åskledaren (aluminium) till jordledaren (rostfritt).
En besiktning ska göras enligt SS-EN 62305-3 Tabell E.2 Klass
I och II: visuell inspektion varje år och full inspektion vartannat år.
Klass III och IV: visuell inspektion vartannat år och full inspektion vart fjärde år.
Yttre åskskydd
Illustrationerna är exempel på produkter samt deras placering.
Ringledarjordning
Ringledarjordning förläggs som en sluten ring runt byggnadens fundament (10 mm rostfri tråd rekommenderas). Avståndet från fundamentet bör vara minst 0,5 m (riktvärde ca 2 m) och djupet minst 0,5 m. En förbindningsledare dras in i byggnaden och kopplas till huvudjordningsskenan. För att få ner resistansen används jordspett eller jordplåtar. Enligt SS-EN62305 anges ett rekommenderat värde på <10 Ω. Skarvar under mark förses med korrosionsskyddstape.
Att tänka på vid materialkombinationer
Material väljs med hänsyn till elektriska och mekaniska påkänningar som uppträder vid blixtnedslag. Ovan jord kan koppar, aluminium, varmförzinkat eller rostfritt stål användas.
I jord används koppar eller rostfritt stål V4A.
Observera så att farlig korrosion inte uppstår vid kombination av olika metaller.